Min fotbollskarriär var både kort och blygsam, när jag lämnade orten jag bodde var jag 19 år och spelade i B-laget. I storstaden sökte jag mig aldrig till någon klubb, däremot blev det en del harvande i korpen. Skall man säga något positivt om mig som fotbollsspelare så var jag en rätt snabb och irrationell vänsterytter, det negativa var att jag var oteknisk - "fyra på foten", ungefär. Åtminstone någon av mina lagkamrater i juniorlaget hamnade däremot i allsvenskan så småningom.

Mitt fotbollsintresse är faktiskt inte överdrivet stort. Jag är inte en sådan typ som kan rabbla laguppställningar, varken från förr eller i nutid. Däremot intresserar jag mig för fotbollen som en del av samhället, den kan faktiskt säga en hel del både om oss som människor och den tid vi lever i.

Mitt favoritlag är IFK Göteborg, även om jag nog är en rätt sval anhängare och lite "medgångare". Det var hemskt länge sedan jag var på en allsvensk match, trots att jag bor tjugo minuters spårvagnsresa från Ullevi.

Min fotbollskarriär  innebar knattefotboll. Vi möttes i en serie där varje stadsdel bildade ett lag men istället för att ha stadsdelarnas namn så använde vi oss av lag från dom stora ligorna samt allsvenskan.  Ena året var det allsvenskan, andra året engelska ligan, tredje året den italienska ligan etc. På så sätt kan jag skryta med att jag spelat både i Åtvidaberg och Chelsea 😃

Som värmlänning borde Degerfors eller Carlstad United ligga en varmast om hjärtat, och allsvenskan sakna betydelse. Men jag håller på Elfsborg, vilket jag gjort i snart tjugo år. Innan dess så hade jag inget favoritlag i allsvenskan. Annars är Liverpool det lag som jag hållit på sedan barnsben.  När det gäller Liverpool känner jag flera som delar mitt favoritskap för dom.  Elfsborg är jag mer ensam om att heja på. Här är det IFK Göteborg som gäller