Här är några som insett att fotboll skall byggas utav glädje…

#1 Jag trodde hundarna föredrog Kennelklubben, men uppenbarligen finns det vissa som stöttar andra klubbar… 🙂

Duisburg i tyska tredjedivisionen skall på träningsläger i Antalya i Turkiet. När klubben med tysk grundlighet kollade vilka andra som skulle bo på hotellet såg man att fyrahundra deltagare i en rysk skönhetstävling skulle befinna sig på hotellet vid samma tid. Det fick föreningen att illa kvickt boka om till ett annat hotell. "Vi vill i lugn och ro förbereda oss inför vårsäsongen" förklarade man, samtidigt som man klämde dit en glad smiley. Hotellet man flyttade till ligger f.ö. strax intill det andra hotellet.

http://www.gp.se/sport/fotboll/1.2590278-400-ryska-modeller-fick-laget-att-flytta

Robbie Dale är nog fotbollens motsvarighet till tjuren Ferdinand! Trettioåringen som igår gjorde två mål för sjundedivisionslaget Blyth Spartans mot Birmingham i FA-cupen (förlust med 2-3) kallas " Englands bäste spelare som aldrig blivit proffs”. Han säger:  "Jag är väldigt slapp som person och det har nog legat mig i fatet vad gäller fotbollen. Jag har fått flera kontraktsförslag, men jag trivs med att vara krögare och ser fotbollen som en hobby. Det kanske folk har svårt att köpa, men det är så jag är. Jag njuter av livet, tar inte mig själv på så stort allvar, vilket förmodligen syns på fotbollsplanen också." En lirare i kabinettssekreterarens smak!

Robbie tröttnade på fotbollen redan som sextonåring, men när hans lag hade knappt om folk fyra år senare hoppade Robbie in och stänkte in 36 mål under säsongen, och på den vägen är det.  Medan många andra fotbollstalanger jagade kontrakt med större klubbar satt Robbie hemma i Blyth under korkeken, eller rättare sagt jobbade på sin mors pub och tackade nej till proffsanbud. Att han förblivit krögare märks på  klubbens interna böteslista, där den spelare som missar klubbens pubhäng riskerar £10 i böter…

http://www.aftonbladet.se/sportbladet/fotboll/internationell/england/article20107672.ab

#3 Tyska fotbollstrupper tycks vara en aning fixerade med vilka andra gäster som bor på deras spelarhotell. Nu går det "blondinlarm" hos storklubben Borussia Dortmund, eftersom de blivit inhysta på samma hotell som det svenska damlandslaget vid träningslägret på La Manga. Till skillnad från kollegorna i Duisburg flyr dock inte Borussia Dortmund i skräck inför damsällskapet. Och de svenska tjejerna, de tycks ta de tyska hotellgrannarnas närvaro med en klackspark…

Matchställ är ju ett ofta förekommande ämne i kabinettet, och därför går det väl inte att förbigå de aktuella ställen i PL. Personligen är jag egentligen inte svag för någon av tröjorna - till det är reklamblafforna för stora. (Samtidigt kan man ju föredra en stor logga framför tröjor som ser ut som anslagstavlor med reklam för en radda företag.) Skall jag ändå välja så föredrar jag nog Manchester Citys hemmadress. Många slåss om fy-stämpeln, men mitt val föll slutligen på Crystal Palaces hemmadress. De rödblå ränderna är väl acceptabla, men den gula armlinningen till det är bara too much…

Undrar hur det känns för en ung lovande fotbollsspelare när det surrar till i mobilen och Hamrén, Allbäck eller Sundhage är på linjen? Norrköpings Niclas Bärkroth som ju är uttagen till landslagets januariturné säger: "Det kändes overkligt och först fick jag inte fram några ord riktigt, utan försökte bara tacka så mycket jag kunde. Men Marcus var tydlig med att säga att jag inte skulle tacka honom utan mig själv".

Nicklas, som väl förvånade många genom att välja svenska "Peking" istället för att nappa på anbud från större utländska klubbar, svarar på frågan "varför?": "Jag tar hellre små steg framåt än att hoppa längre och tvingas gå tillbaka." Verkar vara en ödmjuk och förståndig kille!

Lite trist att genomlida 90 minuter och kanske bara få röra bollen ett par gånger, och när man väl får tag på bolluslingen får man aldrig några applåder - jag tänker förstås på bollpojkarna! Men när Saudiarabien fick straff i det pågående asiatiska mästerskapet i fotboll i Australien så vände sig Kinas målvakt Wang Dalei  till tolvårige bollpojken Stephan White och frågade åt vilket håll han skulle slänga sig. "Vänster!", tyckte Stephan, och Wang Dalei tog fasta på det och räddade straffen (om än med fötterna). Kineserna tackade genom att bjuda in Stephen på träningen inför nästa match, mot Uzbekistan.  Och vem vet, kanske har han fler tips i bakfickan inför den drabbningen?    

http://www.expressen.se/sport/fotboll/bollpojke-ovantad-hjalte-i-nattmatch/

"För fet för ett fuck" skanderade Svullo på sin tid. José Mourinho verkar tänka i samma banor efter Chelseas bortaförlust med 5-3 mot Tottenham. Fast i det här fallet gäller det domaren Phil Dowd, som Mourinho tycker är "för fet för att döma". Samma sak sade sir Alex Ferguson för flera år sedan om Dowd, som tydligen hållit vikten bra sedan dess. Phil kanske borde skaffa den där T-shirten som har texten "The only reason I'm fat is because a tiny body couldn't store all this personality"?

Som representant för alla oss som inte kom längre än till  "två på foten" betraktar jag Andrew Hendersons joxande med trasan med illa dold avund…

https://www.youtube.com/watch?v=rvYWKptQAF4&feature=player_embedded

Även om också gamla hjältar bleknar bort med tiden är vi nog många som ännu minns Orvar Bergmark med glädje.  Orvar Bergmark var väl urtypen för en backklippa i fotboll, stor grabb, VM-silvermedaljör -58, proffs vid 31 års ålder och senare förbundskapten. Han var dessutom med och tog sex SM-guld i bandy för ÖSK, men det är nog inte många som känner till att han faktiskt även är OS-guldmedaljör i bandy! Bandy var nämligen uppvisningsgren i vinter-OS i Oslo 1952 och den turneringen vann svenskarna, vilket väl åtminstone var en liten  tröst när OS gav dålig utdelning i övrigt för de svenske det året.

Att Orvar ursprungligen kom från Byske i Västerbotten vet väl vi som ännu minns honom. Redan 2005, året efter att Orvar Bergmark gått bort, väcktes frågan i Skellefteå kommun om att uppkalla en gata i Byske efter bygdens store son. Fullmäktiges arbetsutskott gav dock kalla handen till förslaget, men väckte i stället tanken att döma om idrottsplatsen till något med Orvaranknytning. Men Moravallen heter nu som då Moravallen, och frågan om att hedra Orvar på något sätt i Byske föll väl mer eller mindre i glömska. Men så i december förra året hände det sig att folkpartisten Andreas Westerberg lämnade in en motion till fullmäktige i Skellefteå om att uppkalla åtminstone gatstumpen förbi Moravallen efter Orvar Bergmark.  Han skriver: ”Lämpligast kan vara att uppkalla en gata i samhället efter storspelaren. Den vägsträcka som ligger närmast till hands är den del av dagens Kanalgata som passerar fotbollsanläggningen Moravallen och som i norr begränsas av Fabriksgatan och i söder av Bruksgatan. Fördelen, förutom platsen, är att bara två privata fastigheter berörs av ett förändrat gatunamn. Den avslutande delen av Kanalgatan (upp till Furuögrunds-vägen) kan, om det anses lämpligt, behålla nuvarande namn så att också det gamla namnet finns kvar i gatubilden.”

Ännu har inte frågan kommit upp i fullmäktige för behandling, men man kan ju hoppas att den inte avslås i arbetsutskottet även den här gången…

 Örebro, Orvars "mesta hemort",  har redan en Orvar Bergmarks plats, som sig bör placerad i stadens idrottsliga hjärta.

Läs gärna mer om Orvar Bergmark i Örebro Läns Idrottshistoriska Sällskaps minnesskrift från 2005, som finns i PDF på nätet.

#11 Orvar är dock inte född i Byske, utan i Bureå, fem mil längre söderut. Där är det däremot inte så värst uppåt vad gäller fotbollen. I dagarna har man nämligen beslutat att lägga ner A-lagsverksamheten för killarna, där man hållit till i division 4. Orsaken till avhoppet är spelarbrist, man hoppas nu på ett samarbete med Sunnanå. Bureåtjejerna kör dock vidare i sin division 3-serie.

http://norran.se/sport/fotboll-sport/helt-klart-burea-lagger-ned-a-laget-334869

#12 I Sunnanås herrlag (andralaget) spelade f.ö. eldsjälen Bo Fuhrman A-lagsfotboll 2012, vid 65 års ålder!  (Näst äldste spelaren i laget  var "bara" 62…) Fuhrman var då, åtminstone inofficiellt, den äldste licensierade fotbollsspelaren i Sverige. Uppgifter om andra vitala oldboys i det svenska seriesystemet mottages med tacksamhet!

http://www.svt.se/nyheter/regionalt/vasterbottensnytt/sveriges-aldste-fotbollsspelare

Erik Johansson, mittfältaren från MFF som håller på att spela sig in i landslagets EM-trupp, är kanske inte som elitfotbollsspelare i allmänhet.  Han säger sig nämligen inte vara särskilt intresserad av fotboll och är inte typen som sitter framför TV:n och ser på matcher när han är ledig. Istället lyssnar Erik gärna på musik, bl.a. Pink Floyd  och att umgås i musikerkretsar, och ett annat intresse är kläder, inte minst skor (fast kanske inte fotbollsdojor då…).  Ytterligare en av Eriks fritidssysslor är att  skapa smycken av silver och läder. "Det är en kul hobby att göra egna grejer, och att folk gillar det", säger han. Om han använder silvertråd och guldnål vet jag inte, men det ger mig i alla fall anledning att länka till den här låten…

https://www.youtube.com/watch?v=BifFedbcHzE

#14 Apropå handarbete - är jag ensam om att ha missat handarbetsrevolutionen på skofronten?  Förra året lanserade nämligen de stora skomärkena de stickade fotbollsskorna, bl.a. med Luis Suarez som testpilot och marknadsförare. Vilken genial idé - tänk om spelarna under de tråkiga bussresorna mellan olika arenor kunde sticka sina egna dojor, färdiga att dra på lagom till man kommit fram till Värendsvallen eller Guldfågeln Arena! 

Vet inte om det finns några stickande fotbollsspelare idag, men inom den amerikanska fotbollens proffscirkus har Roosevelt  Grier varit en föregångsman. Förutom att spela i NFL har "Rosey" Grier varit sångare och livvakt - han var f.ö. den som avväpnade och grep Robert F. Kennedys baneman. Och vad har då detta med stickning att göra undrar kanske någon? Jo, "Rosey"  har dessutom givit ut flera böcker om stickning! Kan vi förvänta oss att någon veckotidning kommer att ha rubriken "sticka Zlatans fotbollssko" i stället för det vanliga "virka Lill-Babs överkast"?

Så nås vi av nyheten att AC Milan nödgats sälja sin spelarbuss. De fick 1,4 miljoner för kärran, och räknar dessutom med att spara 1,8 miljoner om året på att köpa in extern transporttjänst. Samtidigt hör vi att milaneserna bjudit Atletico Madrid 87 miljoner för brassebacken Guilherme Siqueira. Ett spartips till Milanolaget kan ju vara att om man åker kollektivt kan man köpa ännu fler spelare…

Låtvalet på denna nyhet är väl givet?

https://www.youtube.com/watch?v=DFPu83ggTlM

Idag klockan 13.00 avslöjas namnet på BK Häckens nya arena på Hisingen. Men oavsett vad det blir kan vi vara säkra på en sak - lokalhumorn kommer att ge den ett helt annat namn! Göteborgarna älskar nämligen att komma på fyndiga namn om byggnader och platser i sin stad. Med tanke på klubbnamnet kan man väl förvänta sig det värsta i det här fallet? Fast Rôva är redan tagen, det var en restaurang nere vid Pustervik…

http://www.expressen.se/gt/kultur/vart-tog-krokusflickan-vagen/

Att ha en mäktig spelaragent är i det närmaste nödvändigt för dagens toppspelare. Men vad är Zlatans agent Mino Raiola mot den som Esbjergs skyttekung Martin Pusic håller sig med? Pusic avslöjar nämligen för BT att "jag går med Jesus på planen, och om han anser att det är dags för ett nytt kapitel för mig så är jag redo att lämna Esbjerg". Esbjergspelaren avslöjar att han då gärna skulle vilja gå till tyska ligan, men om även Jesus är inne på den linjen framgår inte av artikeln.

#17 Bravida Arena blir det namn vi så småningom får vänja oss som BK Häckens nya hemmaplan istället för Rambergsvallen.  Nu vill IFK Göteborg ha möjlighet att köpa namnrätten till Gamla Ullevi, och det vore i och för sig välkommet med ett nytt namn där. Det räcker med ett Ullevi, nämligen det som tidigare kallades Nya Ullevi.

Göteborgarna minns f.ö. ännu den gång då Gamla Ullevi revs. Då (2008) konsulterades en språkprofessor, tillika ständig sekreterare för Svenska Akademien, som för den lilla nätta summan av 45.000 kronor utredde namnfrågan. Han kom fram till slutsatsen att namnet skulle vara oförändrat. Därför heter Gamla Ullevi fortfarande Gamla Ullevi.

Det är dryga tio år sedan Brian Clough gick bort, men England glömmer inte den temperamentsfulle men omvittnat godhjärtade profilen. Som spelare var han en målspottare i Middlesborough, där han gjorde 197 mål på 213 matcher, och i Sunderland, där han satte 54 pytsar på 61 matcher. Brian gjorde två landskamper, varav den ena mot Sverige. Där var han så dålig att han aldrig mer fick chansen i landslaget, något som grämde honom resten av livet.

Hans ledarkarriär blev framgångsrik men tidvis stormig. Under sin tid i Derby County förde han upp laget i PL och vidare till ligaseger några år senare. De nådde även en semifinalplats i Europacupen för klubblag. Men Brian Cloughs livsstil retade ledningen i klubben, och han sparkades under turbulenta former. I stället gick Brian till Nottingham Forrest, som han blev trogen i arton år. Epoken Brian Clough blev verkligt lyckosam för Forrest, bl.a. hemförde de Europacupen två gånger (1978 och 1979), och blev ligacupmästare fyra gånger (1978, 1979, 1989 och 1990).

Brian Clough kunde ta ut det mesta och bästa ur det spelarmaterial han hade tillgång till, och han hade en osviklig blick för utvecklingspotentialen hos varje medlem i spelartruppen.  Clough hade dessutom en nästan kuslig precision i sina prognoser om hur framtiden skulle bli för laget och för de enskilda spelarna. Roy McFarland kom till Derby från divisionfyralaget Tranmere Rovers. Bland det första Brian Clough sa till Roy när han skrivit på var att han skulle vara landslagsspelare inom tolv månader.

"Vad snackar han om?", tänkte Roy, "Jag kom ju precis hit från fyran!" Roy tillägger skämtsamt: "Och han hade fel! Det tog faktiskt fjorton månader innan jag kom med i U21-landslaget…"

Allt som Brian förutspådde under sina sex år i Derby stämde till punkt och pricka enligt Roy McFarland, han var t.ex. helt klar över att laget skulle vinna serien och gå upp i PL.

John McGovern berättar att Brian var det bästa stöd en ambitiös fotbollsspelare kunde ha. Han var utåtriktad och lättsam och kunde ge rätt instruktioner. McGovern hade under sin tid i Hartlepool svagheten att vara för bollkär, och sprang mestadels rakt in i motståndarlagets försvarare istället för att passa. På en träning kallade Brian Clogh till sig John och bad honom att runda hörnflaggan med bollen i högsta hastighet. John gjorde som han blev tillsagd, och när han var klar uppmanade Brian honom att göra samma sak utan boll.

"Nå, vilket kändes lättast?", frågade Brian.

"Att springa utan boll förstås!", tyckte John.

"Vad tror du om att passa ifrån dig bollen på lördagarna i fortsättningen då?", undrade Brian.

"Jag var 16 då och bar det rådet med mig fortfarande när jag var 30", säger John. "Brian visste att jag var entusiastisk och framåt, och han höll mig medvetet tillbaka på träningarna. Han kunde skicka av mig från träningsplanen och uppmana mig att gå hem och koppla av - han tyckte att jag skulle spara mig till matchdags på lördag. Han visste vad han skulle säga, och hur han skulle säga det. Jag lyssnade alltid på Brian." 

Tyvärr brände Brian Clough sitt ljus i båda ändar, vilket medförde att hans ledarkarriär avslutades för tidigt, och att han blev sjuklig till följd av ett alkoholmissbruk. Innan han dog vid 69 års ålder hann Brian bli hedersmedborgare i såväl Derby som Nottingham, och han tilldelades titeln "Officer of the British Empire".  Brian har även förevigats i statyform i såväl Nottingham som Middlesbrough.

Brian Cloughs son Nigel kom att spela i Nottingham Forest och blev även landslagsman. Precis som sin far har Nigel varit manager för Derby County.

 http://sv.wikipedia.org/wiki/Brian_Clough

http://www.bbc.com/news/uk-england-nottinghamshire-28543562

(Bild från Wikipedia.)

Glenn tar du hand om uppvärmningen? ööh vilken Glenn? 

Det pratas och skämtas fortfarande om att det fanns fyra stycken Glenn i IFK Göteborg i början av 80-talet. Det gjorde det inte mindre lättare att det dessutom var två Glenn S. och två Glenn H. Men man löste det ändå galant. Två av "glennarna" har vi kunnat följa via media och diverse fotbollssändningar genom åren, Strömberg och Hysén. Dom övriga två heter Holm och Schiller.

I något av de tidigare kabinetten presenterade vi vad som kan vara världens äldste fotbollsdomare. Juan Carlos Furet i Halland kan inte göra anspråk på den titeln med sina späda 58 år på nacken, men han har dock varit fotbollsdomare i ansenliga 40 år och tänker hålla på ett tag till. Som de flesta andra fotbollsdomare började Juan Carlos som spelare, i hans fall för en klubb i division fem i Santiago de Chile, men redan i tonåren sadlade han om till att döma matcherna istället. 

När Juan Carlos kom till Sverige och Varberg som 38-åring kontaktade han Hallands Fotbollsförbund och välkomnades att döma även här. Trots att Juan Carlos jobbar heltid på ett tvätteri hinner han döma 3-4 matcher i veckan. Juan Carlos Furet har en "latinsk framtoning" i sitt kroppsspråk som domare -  om hans engagemang behöver ingen tvivla! "Jag är densamme på planen som utanför. Det här är min karaktär", säger han till Hallands Nyheter och fortsätter:"Om man visar tydligt vad man menar behöver man inte prata så mycket, de förstår ändå. Kontakt och kommunikation är det viktigaste i fotbollen och kostar ingenting att bjuda på!"

"Bröderna Cartwright?" Nej, bättre upp - här kommer bröderna Elm från Broakulla! I och med att Rasmus nu förenas med broder David i KFF börjar cirkeln slutas för trion - det är bara Viktor, idag i Alkmaar, som fattas. I somras spelade dock de tre bröderna tillsammans med bl.a. Henric Rydström och Jocke Lanz i Johansfors All Stars, och lyckades nå oavgjort (mållöst) mot Kalmar FF inför 900 betalande åskådare på hemmaplan.

År 2007, när de fortfarande befann de sig i början av karriären, såg det ut så här när TV4-Sporten hälsade på. Snickrad målställning på tomten - Kabinettssekreteraren stryker en nostalgitår ur ögonvrån inför den anblicken…

#23 Vi har ju varit inne på gator uppkallade efter fotbollsprofiler tidigare i den här tråden, och någon "Elm Street" finns det ännu inte i Broakulla, trots att ett medborgarförslag om detta gjordes 2009. Det var dock inte Emmaboda kommun som var kallsinniga till det, utan bröderna själva som tyckte att det kunde vänta ett tag. Kanske dags snart nu då?

Deras förre tränare Nanne Bergstrand däremot har sin egen gata i Kalmar, i närheten av Guldfågeln Arena. 

http://www.svt.se/nyheter/regionalt/smalandsnytt/emmaboda-ingen-elm-street-i-broakulla

#23 Superettanykomlingarna IK Frej skulle nog ha varit tacksamma om de hade haft en gräsplätt i en trädgård att träna på. Just nu tränar Täbylaget i ett garage eftersom deras hemmaplan Vikingavallen är frusen.  "Vi tränar med vikter och har vi tur kan vi få komma in i bollhallen, men där är det i princip fullbokat hela tiden, IK Frej har en rätt stor innebandysektion", säger tränaren Bartosz Grzelak lätt lakoniskt till DN.

Att det går att träna fotboll i garage framgår av den här filmen. Det kan dock vara lite vanskligt att träna lobbar.

Så har då äntligen spelprogrammen för 2015 släppts, och det känns lite grann som om det är nu det börjar! Lagens trupper o.s.v. presenteras på annan plats, här tänker jag att vi skall se lite nyfiket på en del lag ur annat lite perspektiv.

Ett tacksamt gäng att börja med är Östersunds FK i superettan. De här gossarna är nämligen "lite eljest"! Vi pratar gärna om att fotboll är kultur, och ÖFK har gått från ord till handling på den punkten. Oavsett om man är yttermittfältare, materialare eller kanslist kan man råka ut för att ställa sig på en scen inför en talrik publik och läsa dikter, sjunga, spela teater eller dansa - ingen kommer undan, och publiken är med på noterna!  Bokcirklar och konststudier är andra aktiviteter man ägnat sig åt.

I år skall man sätta upp en egen dansföreställning, som man eventuellt även kommer att framföra utomlands.  Till sin hjälp har ÖFK utöver kulturcoacher även engagerat dansaren och koreografen Maria Nilsson Waller.  Förra fredagen var koreografen på plats på träningen för att studera spelarnas rörelsemönster. "Kultur i olika former hjälper ÖFK att vinna matcher på och utanför plan" lyder budskapet.  Återstår att se om spelet kommer att gå som en dans!

På detta kan det väl passa bra med ÖFK-låten?  Knut Angred i Galenskaparna har skrivit musiken och för text och framförande svarar "Smalare än Tord", med ursprung i Östersund.

Niclas Alexandersson - ringer det någon klocka? Ja, han ja: A-landslagsman för Sverige 1993–2008 ( spelade VM-fotboll 2002 och 2006 samt EM i fotboll 2000 och 2008), SM-guld 1996 och 2007 för IFK Göteborg, Supercupen 2008 d:o och Svenska Cupen samma år. 161 matcher i Halmstad BK, 124 i IFK Göteborg. Proffs i Sheffield Wednesday och Everton.

Numera är Niclas lagledare för killarna födda 2001 i fotbollsplantskolan Västra Frölunda. För något år sedan vann Niclas 10.000 kronor i ambassadörsklassen i Tips-SM, och de pengarna skänktes förstås till Västra Frölunda.  "Eftersom jag själv är ungdomsledare i Västra Frölunda IF vet jag att pengarna kommer väl till användning för de olika lagen" tyckte Niclas. 

Det är alltid kul att se gamla stjärnor som ledare och tränare i våra storklubbar, men frågan är om det inte är ännu trevligare att se f.d. storstjärnor dyka upp i mera blygsamma men förvisso också viktiga fotbollssammanhang…

#27 Apropå Västra Frölunda IF så har de inte mindre än tio allsvenska säsonger bakom sig, men den kommande säsongen huserar de i division 3 norra Götaland. Den som gjort flest A-lagsmatcher för Västra Frölunda är Robert Bärkroth-Bengtsson, som under åren 1988-2000 gjorde 179 matcher för laget. Jo då, han är far till den nyblivne A-landslagsmannen Niclas B. i IFK Norrköping.

Fast den mest kända Frölundaprofilen är säkert Bertil Kristiansson, ledaren som var Västra Frölunda, han gjorde bokstavligen allt i Frölunda från att sköta ekonomin, värva spelare, måla klubbhuset, klippa gräs, tjôta med media och vara speaker. En rolig historia om Bertil Kristiansson är när han var speaker och Frölunda spelade match i tvåan. På den tiden for inte förbundet runt och inspekterade planer som idag, så standarden kunde vara lite olika. Den här matchen spelades på Ruddalen, och eftersom det började skymma sprang domaren fram till sidlinjen och ropade till Bertil att "ni måste tända belysningen!" "Skall bli!" ropade Bertil tillbaka och vände sig och tände belysningen - i speakerbåset. Någon konstbelysning fanns det inte…

Idag finns det konstbelysning på Ruddalen, men planen duger inte för division 2-matcher för nyuppflyttade Utsikten, tycker förbundet.

Darijan Bojanic kom till IFK Göteborg 2013 från Öster som lovordad artonårig mittfältstalang, och prislappen på två miljoner föreföll befogad. Det skrevs kontrakt på 4,5 år och manegen verkade krattad för en ljus framtid hos IFK för unge Darijan.
"I Darijan ser vi en mycket lovande spelare med fin teknik, god spelförståelse och skicklig på att skapa tid och utrymme för så väl sig själv som sina medspelare", förklarade Håkan Mild,  Blåvitts dåvarande sportchef, för Aftonbladet när affären var klappad och klar. Men ett år senare hade Darijan inte fått spela någon match från start utan fått nöja sig med att göra tio inhopp (och gjort två mål på dem). Darijan tyckte han fått för lite chanser, och många supportrar instämde. Klubbledningen å sin sida tyckte att unge Darijan förvisso var en sympatisk yngling, men han hade inte hade uppträtt professionellt. Darijan kom för sent till samlingar och träningar, och det ryktades t.o.m. att han somnat i omklädningsrummet, något Darijan dock förnekade för Aftonbladet.

Läget var låst, och det var då Helsingborgs IF klev in i bilden och bjöd någonstans mellan 1 och 1,5 miljoner för problemspelaren. HIF:s dåvarande tränare Roar Hansen kände Darijan Bojanic från sin tid i Öster och såg potentialen hos honom. Tre månader senare var bilden en annan, Bojanic hade fått chansen från start i tre raka matcher för HIF och levererat ett mål. Samtidigt fick Helsingborgs Dagblad en intervju med ynglingen, och då kröp det fram att det där med att han somnat i omklädningsrummet hos Blåvitt faktiskt var sant. "Jag var väl lite av en nattmänniska kan man säga. Jag var uppe och spelade spel och var trött på träningarna. Jag försov mig någon gång och somnade på någon träning", erkände Darijan, men förklarade att det där nu var ett avslutat kapitel, nu var det självdisciplin som skulle gälla.

Men så försvann Roar Hansen från HIF, och när Henrik Larsson kom med sina omvittnat fasta tyglar undrade väl en och annan hur det skulle gå för bohemen Darijan. Från första träningsmatchen igår mot Darijans gamla klubb Öster skrev HD hem om att Darijan gjort en snygg tvåfotare innan han spelat fram Jordan Larsson, som satte 1-0. Tidningen fortsätter:

_"Bojanics fötter och fotbollshjärna imponerade så länge han orkade.                                 
_

– Du glömde en sak. Man måste orka löpa också. Det är upp till honom hur bra han vill bli. Man måste även spela utan boll. Jag tror att han inser att det ligger ett hårt arbete i veckorna för att lyckas på match, säger Henrik Larsson".
Darijan Bojanic tycks alltså få fortsätta att försöka bevisa att han numera är en vaken spelare, och det kan nog vara hälsosamt.

Någon som minns bråket i höstas när norska elitskidåkare kritiserade det svenska skidförbundet för att de gjorde reklam för den där snabbmatkedjan som har två ostbågar som lutar sig mot varandra i loggan? I samma veva hände det sig märkligt nog en liknande sak på andra sidan jordklotet, i Sydney, där fotbollslaget Western Sydney Wanders blev kritiserade för att de ingått ett ettårsavtal med samma snabbmatskedja. Den som händelsevis har vägarna åt Sidney till kan nu  på 88 ställen i Greater Western Sydney regionen köpa en "The Wanderers Meal", bestående av chicken nuggets, en Quarter Pounder burger, en stor ask pommes plus en stor läsk, och det där är inte så poppis bland näringsexperter Down Under, för att uttrycka det milt.

Faktum är att på mitt närmaste Donk finns "Frölundamålet" där några kronor per mål (eller "meal" för att undvika missförstånd) tillfaller hockeyföreningen, men om detta samarbete har jag inte hört några upprörda kommentarer. Fast det är ju bara hockey, så ingen bryr sig väl…

Kanske finns skäl att återkomma om maträtter som fått namn av fotbollslag- eller spelare. Om någon har hittat några sådana rätter  på krogen eller i gatuköket  så går det bra att skriva om det här i kabinettet! 

Här är en "aptitretare": såg i en gammal artikel att det skall finnas en rätt kallas för "Gaisare" i Göteborg, bestående av en makrill i ett korvbröd, men det tror jag faktiskt bara är en skröna. Till dess någon överbevisar mig…

Att äpplet inte faller långt från trädet vet vi ju, och i kvällens match mellan IFK Göteborgs U21-grabbar och superettannykomlingarna Utsikten (som f.ö. slutade 3-1 till ungdomarna) syntes åtminstone två blåvittspelare med fäder som också spelade på hög nivå.  Jespel Leksells far heter Fredrik, och han spelade i IFK och GAIS i yngre dagar samt Oscar Kindlund, vars pappa Björn spelade hela 14 säsonger i AIK och blev  allsvensk guldmedaljör för dem. Det anmärkningsvärda är att Björns far Nils Georg i sin tur spelade för Djurgården och farfar Josef spelade för Hammarby på 1920-talet - så mycket mer svensk fotbollshistoria är det svårt att klämma in i en enda familj! Och framtiden har ynglingarna för sig: Oscar åker med A-truppen till Portugal, och Fredrik fick göra debut i A-laget som inhoppare mot Nordsjälland häromdagen.

#30 Talar man mat och fotboll så är det svårt att förbigå "J-Södra"  som en av de mer välkända fotbollspizzorna, åtminstone i Vätterbygden. Den består av tomatsås, ost, skinka, ananas, kebabkött (alt. fläskkarré) och mild kebabsås. Fast när jag kollade pizzamenyn hos en konkurrent till pizzerian som bakar den ovannämnda så hittade jag pizzan "IK Tord", (också) med beståndsdelarna tomatsås, ost, skinka, kebabkött, ananas, lök, och mild kebabsås. Vill man äta kebabpizza i Jönköping så är det alltså inte så mycket en smakfråga utan mer en fråga om klubbtillhörighet vad man gör för val.

(J-Södra och IK Tord finns inte bara på olika pizzerior utan spelar dessutom i olika serier. Jönköpings Södra hittar vi ju i Superettan, medan IK Tord återfinns i division 3 Sydvästra Götaland.)

#32 Även i Motala konkurrerar klubbarna på pizzamenyerna, men här hittar vi en diplomatisk pizzeria som saluför såväl MAIF- som IFK-pizzor. Kebab är även här huvudingredienserna för alla fyra föreningspizzevarianterna, och jag bestämmer mig för en MAIF gyros, som innehåller tomatsås, ost, skinka, kebabkött, (fläskkarré), och mild kebabsås - nej förresten, jag väljer stark sås den här gången! (Vettigt pris f.ö.)

MAIF återfinner vi i division 1 norra.

Yes, det var väl det jag  visste! Det finns en "Pizza Blåvitt" -  i Mölndal av alla ställen! (Samma pizzeria har f.ö. även en "IFK", fast då kanske man menar IFK Mölndal?)  Den blåvita pizzan innehåller, hör och häpna, inte kebab, utan består av följande komponenter: tomatsås, ost, skinka, oxfilé, färska champinjoner, lök och bearnaisesås. (Ganska dyr, men inte ohemult.)

Vi fortsätter den hungriga resan på fotbollspizzans outforskade vägar, next stop Örebro! Här hittar vi som vi misstänkte pizzan  "ÖSK" på åtminstone en pizzeria. Denna rätt är komponerad av tomatsås, ost, skinka, ananas samt champinjoner. I likhet med ÖSK-fotbollen är den inte överdådig, men priset är hedervärt!

Vore ju skam om inte svenska mästarna ärades med en pizza! Den kanske finns på fler platser, men den jag hittade först återfanns i Eslöv. Revansch för kebab, för MFF Special består av skinka, kebab och valfri sås. Kanske lite strikt, misstänker f.ö. att tomatsåsen ingår utan att man gör något väsen av det. Normalpris.

Vore ju tjänstefel att inte notera att man även håller sig med en EBK-pizza, vilket förstås skall uttydas Eslövs BK. Den består av bacon, lök och skinka, skriver vi i protokollet och lämnar matoset en stund.

En fyra Skåne blir det också - ja, d.v.s. EBK håller till i division 4 Skåne.

Här kan man verkligen tala om unga talanger, kanske med betoning på unga: i april kör Eslövs BK igång med träningen för killar födda  2010. Real Madrid har säkert full koll på det - man ju inte bara värva gamla gubbar som Martin Ödegaard,16…

Vill man ha omväxling till pizzakosten kan man förslagsvis ta sig till Doddy's Cafe i den parisiska förorten Boulogne-Billancourt för att proppa i sig en Zlatanburgare á 29.90€ (prisbild oktober 2013). Zlatanburgaren består av imponerande 600 gram köttfärs, bacon, tre sorters ost och ett enormt bröd. En öl till det så står man sig nog en stund…

http://www.sydsvenskan.se/sport/fotboll/zlatan/zlatanburgare-i-frankrike/

Apropå pizzor så berättas det om den gången Jason McAteer (420 PL-matcher varav 100 i Liverpool) kom in på sin lokala pizzeria för att ta med sig en hämtpizza. "Blir det bra om jag skär upp den i åtta delar?", undrade pizzabagaren. "Nej", svarade Jason, "det räcker om du skär den i fyra delar,  jag är inte särskilt hungrig."

I Halmstad tycks man inte riktigt överens om HBK gör sig bäst som pizza eller kebab. En pizzeria har "Hbk special" på menyn, och den består av tomatsås, ost, kyckling, bacon, ananas, feferoni, bearnaisesås. Låter matig, men ligger prismässigt något högre än snittet.

På en annan lokal stöter vi istället på "H.B.K kebab", som görs av tomatsås, ost, pommes frites, kebabkött (nötkött), lök, kebabsås mild (i burk). Normalpris, hederspris för innovationen med kebab istället pizza som en hyllning av hemmalaget. 

Någon Halmiapizza ser vi däremot inte röken av, och tur är väl det - man kan ju inte äta hur mycket som helst!

 1959 var AIK snudd på att åka ur allsvenskan, men klubben frälstes i sista stund av  en ung man som man värvat från Karlstad BIK. Gunnar Johansson hette grabben som gjorde båda målen när Sandviken slogs tillbaka med 2-0, något som betydde att AIK med nöd och näppe lyckades hänga kvar i serien. Så många matcher i AIK blev det dock inte för Gunnar Johansson, 15 stycken exakt och i dem gjorde han totalt fem mål. Vistelsen i AIK blev alltså inte lång, KBIK hemma i Värmland hade lyckats få hem Gunnar Nordahl från Italien och tänkte storsatsa mot allsvenskan, och i de planerna fanns det plats även för Gunnar Johansson. Tyvärr lyckade KBIK nå allsvenskan, och efter fem år flyttade Gunnar till Grums, där han blev spelande tränare. Gunnar Johansson hade f.ö. spelat i Grums tidigare, men då som allsvensk reservmålvakt i ishockey för GIK.

Efter tre år blev det en ettårig tränarsejour i Säfflelaget Sifhälla. Där fanns en spelare som hette Eriksson, Sven-Göran bestämt. Gunnar Johansson lade märke till att grabben verkade mer intresserad av hur han lade upp träningen än att spela, och han insåg att "Svennis" hade förutsättningar för att kunna bli tränare själv en dag. Ingen kan väl idag säga annat än att den analysen var korrekt?

Något som jag tror Gunnar Johansson är ganska ensam om bland värmländska fotbollsspelare är att han spelade i alla divisioner från sjuan och uppåt. Gunnar debuterade i Vålbergs division 7-lag som 14-åring. Ett år senare gick han till Edsvalla IF i division 6 som raskt spelade sig genom division 5 till division 4. Nästa anhalt blev  Karlstad BIK i tre år, något som innebar spel både i tvåan (då den näst högsta divisionen) och trean, och därefter bar det iväg till AIK och allsvenskan. "Det kan man kalla en resa det!", som Hasse Alfredsson uttryckte det. I den sketchen hamnade  ju Hasse för övrigt i Säffle. Han också.

http://www.aik.se/sektioner/fotboll/historik/500aikare/gunnjoha.html

#37 Fast just nu är det nog inte marknad för lekisspelare i Real Madrid! Klubben är nämligen under utredning från FIFA för att ha värvat två 12-åringar från Venezuela 2012. Det är endast i undantagsfall tillåtet att värva spelare under 18 enligt reglerna, fast de där undantagen är nog många med tanke på mängden unga spelare som plockas in av storklubbarna till olika akademier…

OM Real Madrid fälls är det troligt att de får samma straff som Barcelona, som också kontrakterat minderåriga och därför har värvningsförbud 2015.

Misstänker att en viss mättnad börjar infinna sig, men några pizzor till skall vi väl klara av? Jag tänkte sammanfatta så småningom och komma fram till hur den genomsnittliga fotbollspizzan är sammansatt. Kan väl avslöja att jag tycker mig se ett visst mönster…

Nu är det dags att hemsöka Borlänge på jakt efter Bragepizzan, och visst finns det en sådan! Det är faktiskt den första dubbelinbakade fotbollspizzan hittills, och den har ingredienserna tomatsås, ost och skinka. Hade jag köpt den någon annanstans kunde jag ha svurit på att det var en Calzone, men så icke i Borlänge… Priset är riktigt överkomligt med tanke på att en inbakad pizza skall blåsas upp, eller hur de nu gör för att få upp omfånget på den - en del jobb är det säkert!

Samma pizzeria får pluspoäng för namnvalen Juventus, Lazio, Inter, Napoli och Parma, även om det varken fanns parmaskinka eller parmesanost i den sistnämnda. Snopet!

Brage ä lage´- och det är de numera i division 1 norra, men med sina 18 säsonger och 487 poäng i allsvenskan ligger de på tjugondeplats i allsvenska maratontabellen. Seriepremiär i år begås den 11 april borta mot Akropolis. Fast inte i Grekland utan i Akalla.

"Gå in i väggen" kan vi väl göra lite till mans, men Julina Andersson, lovande mittback i IFK Nyköping, var steget värre då hon under träning sprang rakt in i väggen. Det bar sig inte bättre än att hon bröt båda armarna, och hon skyller det hela på sin "vinnarskalle". Tur att hon inte tog emot sig med den i  alla fall!

Var lite otrogen förut idag när jag halkade in på bandysajten. Där kom vi att prata lite om mångsidiga idrottsmän, och om detta finns det mycket att skriva om - hoppas kunna återkomma om det. Mitt exempel på en verkligt mångsidig bollbegåvning är Hans "Stor-Stöveln" Öberg, som Aftonbladets Peter Wennman hyllade så här 2006, när Hans Öberg fyllde 80:  "Alla ungdomar som läser det här och inte förstår att det fanns idrottshjältar före Foppa och Zlatan: ta ner fötterna från sätet, res er upp och visa respekt. Stor-Stöveln fyller 80 år i dag. Ni fattar inte hur bra den mannen var. Han vann två VM-guld med Tre Kronor, ett SM-guld i hockey med Gävle GIK och ett SM-guld i bandy med Skutskär. Han var storstjärna i i fotboll i Gefle IF och sägs till och med ha varit lovande i handboll. Min farsa påstår att han spelade i stövlar då.Vissa söndagar lirade Stöveln allsvensk bandy vid lunch och allsvensk hockey på kvällen. Under 17 år i högsta hockey­serien sägs han ha blivit utvisad i sammanlagt fyra minuter. Respekt, Stöveln – och grattis!"

Hans Öberg finns tyvärr inte i livet längre, han avled 2009, men hans minne lever ännu bland gamla habituéer!

#44 Apropå självskadebeteende inom lagidrott så är den här rätt rätt kvalificerad:

"Det blev en märklig innebandymatch när Mullsjö AIS slog Växjö med 5-4 igår onsdag kväll. Mullsjö kvitterade till 4-4 och målet gjordes av stjärnspelaren David Gillek som i samband med målet slog sig själv med sin egen klubba och började blöda från huvudet. ”Jag fick ett jack i pannan av bladet”, kommenterar Gillek händelsen. Han fick låna ett pannband a la tennisspelare och kunde slutföra matchen."

(Hittad på hoglandsnytt.se)

Idag begår Elfsborgs säsongpremiär,  då passar det förstås att inventera pizzeriorna i Borås, och jag blev inte besviken! Så här är den pizza Elfsborg jag hittade komponerad: tomatsås, ost, salami, kyckling, bacon, räkor, feferoni, kebabkött (fläskkarré) och mild kebabsås. Priset är minst sagt humant, med tanke på rikedomen på ingredienser - den verkar nästan som en pizzornas motsvarighet till Dagobertmackan…

Är vi lite trötta på pizza nu, tro? Jag är det i varje fall, efter att nyss ha proppat i mig en Africana…

Men nu är det dags att avsluta pizzaresan med att utse den typiska fotbollslagspizzan, och det blir ingen högoddsare!  Så här ser den ut: tomatsås, ost, kebabkött (alt. fläskkarré) champinjoner samt kebabsås, och i snitt kostar den åttio kronor.  Finns på en pizzeria nära dig och din fotbollsförening…

I dagens vänskapsmatch mot Helsingborg hade BK Häcken två tvillingpar på högerkanten: förutom bröderna Simon och Samuel Gustafson så gjorde tvillingbröderna Joel och Adam Andersson (födda 1996) A-lagsdebut. Dessutom hade Helsingborg en tvilling i sitt lag, Anton Wede, fast hans bror Calle spelar i Falkenberg. Men två tvillingpar på plan i samma allsvenska lag samtidigt, det får vi kanske forska i om det inträffat tidigare!

http://www.gp.se/sport/fotboll/hacken/1.2617181-tvillingtatt-pa-planen-nar-hacken-forlorade

Mellby gård har genom familjen Andersson under årens lopp pumpat in ansenliga summor i Trelleborgs FF. Nu har driften av företaget övertagits av sonen Johan Andersson,37, med ett förflutet i klubben som junior. Johan Andersson försöker fortfarande se så många av lagets matcher som möjligt trots att laget halkat ner i seriesystemet och car på väg att rasa ur division 1 förra året. Men den framgångsrike affärsmannen har åtminstone en dröm kvar att förverkliga.

"Jag hoppas kunna förhandla mig till att någon gång spela en kvart för Trelleborgs FF. Kanske skulle de kunna släppa in mig en stund i sista matchen som inte betyder någonting. Att en gång ha spelat i Trelleborgs A-lag skulle vara att uppfylla min pojkdröm", säger han.

Låter ju som ett möjligt genomförbart "tack för pengarna" från föreningen vid passande tillfälle, samtidigt som man lätt orolig undrar vad som händer den dag Nasser Al-Khelaifi  vill hoppa in och lira en stund i PSG, eller när Roman Abramovitj ställer upp ombytt och klar för att göra avspark för sitt Chelsea?

#45 En allsidig bollspelare av modernt snitt hittar vi i Syrianska  FC:s nye målvakt Hampus Elgan, som faktiskt spelade för Hammarbys elitserielag i handboll tidigare, men som valde att satsa enbart på fotbollen för två år sedan.

Som vi redan uppmärksammat på annan plats har ju Calle Palmér avlidit, urmalmöiten. Italienproffset  och den siste i livet av landslaget som tog brons i Fotbolls-VM i Brasilien 1950.

För oss som vant oss vid pampiga prisutdelningar efter turneringarna i vår tid vill jag gärna från Svt Sport citera följande om prisutdelningen den gången:  "Prisutdelningen ställdes in efter att Brasilien förlorat finalen mot Uruguay. Palmér och lagkamraten, tillika MFF-spelaren Egon Jönsson, fick uppvaktning utanför hotellet.

– Dagen innan vi skulle åka hem kom en kille fram till mig och Egon Jönsson och frågade om vi var svenskar. Han hade en plastpåse i handen. Han hade sett de svenska flaggorna på våra uniformer. Vi sade ja och han sa "vad bra, då kan ni ta med er medaljerna och ge till laget", sa Palmér, som spelade samtliga svenska matcher och blev lagets skyttekung."

 Tränaren Udo Lattek avled för några dagar sedan, 80 år. Åtta Bundesligatitlar, mästare i samtliga europeiska cuper och tränare för Bayern München och Barcelona. Även ett VM-silver som assisterande förbundskapten 1966 finns på dennes mans meritlista.

Länk om Udo Lattek.

VM 1966 i England känner jag som inte var född då mest till det omdiskuterade målet i VM-finalen. Var bollen över linjen? Man vevade klippet fram och tillbaka. Och tänk att det skulle dröja ända till ifjol innan man fick till en riktig målkamera!

#53 Jag var med då, men jag minns också mest bara det där målet - om det nu var mål? De flesta var nog av uppfattningen att det inte var det, men dömt är dömt…

Apropå England: i Sverige är det ju ofta diskussion om det skall vara fri entré till våra muséer (i första hand då de statliga), men i England är det inget snack om saken, åtminstone inte vad gäller National Football Museum i Manchester - klart det skall vara fri entré! Dessutom har man en riktigt fin hemsida, som är perfekt att grotta ner sig i under kulna vinterdagar. Finns nog skäl att återkomma till den med något fynd vid senare tillfälle!

Vi är ju vana vid framför allt brassespelares artistnamn, men säger namnet ”Maredinho” er något? Bakom det döljer sig 19-åriga Marija Banušić, ett av våra senaste fotbollsproffs, som liksom landslagsmålvakten Hedvig Lindahl värvats till Chelsea. Men hur var det då med namnet? Jo, Marija berättar för UNT att det är hyllning till Ronaldinho, som hon blev stor beundrare av redan som barn. När Marija var tolv såg hon till att få namnet Maredinho registrerat på sig hos folkbokföringen, och därefter har hon hos alla klubbar hon spelat för vädjat att få namnet på tröjan, men fått nobben hos alla - utom hos Chelsea! Och Marija, som verkar veta vad hon vill, såg även till att få tröjnummer 23, vilket också det är en hyllning, nämligen till basketikonen Michael Jordan och indirekt till Marijas far, som var basketspelare i sin ungdom.

Glenn Hysén har alltmer fått status av "go´gubbe" i Göteborg, fullt i klass med Kronér, Oldsberg och "Loket". Känns därför änna typiskt att just han köpte två trisslotter i Nordstan som han sedan råkade slänga i en papperskorg men sedan plötsligt kom ihåg och räddade. Det fortsatte fortsatte med att han skrapade fram tre TV-apparater, som han då var tvungen att fråga några kringstående om vad det betydde. "Är du go eller?", skrek de upphetsat, "du ska te môrasôffa ju!" Så nu skall Glenn till morgonsoffan för att skrapa om de stora pengarna - ja, jag säger bara "ja herrane då"…

Glenn Hysén stod bredvid mig en gång på Centralen i Göteborg och talade i telefon. Det var på den tiden man var tvungen att greppa en telefonlur per automat och mata med pengar när man skulle ringa. Benno Magnusson och Björn Nordqvist har jag sett lira boll i en så kallad "jippomatch" i samband med att det hade gått 25 år sedan VM i Västtyskland. Dessvärre hade Ronnie Hellström och Ralf Edström i förväg tackat nej till medverkan på grund av förhinder. Min erfarenhet av att uppleva fotbollsspelare Live är ytterst begränsad. Det blir så när man växt upp på orter långt från dom allsvenska arenorna. Något som alltid slår mig är hur roligt dessa herrar verkar ha när dom har sina återträffar.

#31 Vi var ju inne på fotbollsfamiljer förut, och dit hör definitivt släkten Hysén. Svenska Fans konstaterade redan 2007 att familjen Hysén i högsta grad är Blåvit:  fyra generationer och fem spelare av släkten Hysén har representerat IFK Göteborg! Först Erik Hysén, därefter kom Carl Hysén, Kurt Hysén (Glenns far), Glenn själv och senast Tobias Hysén. Släkten Hysén har vid det här laget avverkat en bit över 600 matcher i A-lagsammanhang för föreningen. Fast vad som kanske inte är så välkänt är att Glenn faktiskt inledde sin karriär i GAIS - om än bara för en match…

Göteborgs-Posten har en skaplig bevakning av den lokala toppfotbollen på sin hemsida, men det är något som fattas! Tittar man på samlingsrubrikerna så hittar man lagen i de högsta divisionerna, och t.o.m. ettanlaget ÖIS får vara med - förmodligen för sin historia, sina många fans och kanske för sin gamla koppling till GP.s ägarfamilj. "Helt okej" i så fall, men: var är Utsiktens fålla? GP tycks inte ha kopplat att staden numera har ytterligare ett superelitlag - det blir gult kort för det!

De som påstått att Zlatan blivit orörligare kan väl sägas ha fått rätt till sist. Åtminstone delvis…

Så var det dags för Christian Wilhelmsson att leta upp en hylla att lägga fotbollsdojorna på. "Chippen" är en spelare som väl alla fotbollsvänner har en åsikt om, och i sina bästa stunder en mycket underhållande bollkonstnär. Tack för god show, Chippen!

Kan tänka mig att matchspeakers på många arenor runt om i landet just nu håller på att försöka få snits på uttalet av namnet Tshutshu Tshakasua Wa Tshakasua så att det sitter där när säsongen börjar. Gefles unge juniorlandslagsman gjorde f.ö. sitt lags enda mål i kväll i träningsmatchen mot Brage. Det lite ovanliga namnet kommer sig av att han kommer från Brynäs. Nja, okej då, han är född i Kongo, liksom f.ö. en annan duktig ung spelare, Junior Kamana Wa Kamana i Ludvika. Lägg de namnen på minnet!

När Shanghai skulle möta Djurgården i Turkiet upptäckte Svennis som t.f. matchvärd att planen var undermålig, så han fixade berömvärt en bättre arena några mil bort. Problemet var att domarna inte verkade ha underrättats, så när det var dags för avspark saknades männen i svart. 

Vad göra? Jo, DIF:s naprapat Christian Andersson fick hoppa in som huvuddomare, med uppbackning av Djurgårdens lagledare Daniel Granqvist och Shanghais assisterande tränare Roger Palmgren. Jonas Eriksson, VM-domaren, har sagt "Som domare är man nöjd när ingen kommer ihåg vem man var", och lite så verkar det ha varit här, eftersom ingen har nämnt domarinsatsen efteråt. Detta trots att det hade hettat till lite på plan när Sam Johnson nedgjordes ganska så brutalt vilket fick Djurgårdarna att kräva utvisning av den skyldige, men där Andersson nöjde sig med gult kort.

Annars kunde lagen ha gjort som vi gjorde när jag var barn och delade upp på Holgers Gärde. Då var alla spelarna domare samtidigt, en första erfarenhet i praktisk demokrati. Jag kan inte minnas att det någonsin uppstod några större dispyter om domsluten.

http://www.expressen.se/sport/fotboll/allsvenskan/djurgardens-losning-i-traningsmatch-kaoset/

#64 Apropå domarinsatser så läser jag det färska referatet på Häckens hemsida från deras match mot Orlando, där lagets matchskrivare säger: " inget av lagen lade några fingrar emellan i närkampsspelet. Totalt fick Häcken ihop till sju gula kort under matchen, Orlando bara ett". Då är frågan om det var Häcken som lade fingrarna emellan minst, eller om man råkat ut för en hemmadomare -kanske var det Orlandos naprapat som dömde?

Apropå Orlando kommer jag osökt in på temat fotboll och USA. Det amerikanska herrlandslaget spelade VM i Italien 1990 och har sedan dess kvalat in till samtliga VM-slutspel. Vad få kanske inte känner till är att USA deltog  i den första VM-turneringen 1930 där man vann Grupp 4 för att sedan förlora semifinalen och fick bronset trots att  bronsmatch inte spelades. Man var även med 1934. Den turneringen spelades inte med gruppspel utan man gick på åttondelsfinalerna direkt. Amerikanerna ställdes där mot värdnationen Italien och fick där storstryk (1-7). Därmed lämnade man turneringen med endast en spelad match!

Håller just på att läsa "Fotbollen, vilken historia" av Eduardo Galeano. Det är en riktig rolig bok, med många härliga anekdoter. Läste just om när Uruguays landslag kom till Europa i mitten av 1920-talet och spelade skjortan av Europeiska landslag. De var slakthusarbetare, isutkörare, stenhuggare och skoputsare, och de kom med båt som tredjeklasspassagerare och reste runt i Europa med tåg i tredjeklasskupéer, sov på trädbänkar och spelade fotboll för att få ihop till resan till OS, som de sedan vann. José Leoandro Andrades blev kvar i Paris och levde där som revykung och kändis. Så småningom kom han hem till Montevideo och dog där senare som utfattig, men roligt hade han haft!

Uruguayarna hade ett spelsystem som kallades moñas, slingor, där man sprang i kringlor runt motståndarna. De franska sportjournalisterna ville hur man tränade in dessa rörelser, och Andrades kallade till sig en tolk och förklarade allvarligt att man gjorde det genom att jaga hönor, som sprang runt som galningar när man försökte fånga dem. Till Andrades glädje gick journalisterna på det och skrev om vad som förstås var en ren skröna…

Nedan: Uruguays träningspartners?

#67 Det var något liknande då det första VM-slutspelet avgjordes i Sydamerika 1930. Med dagens flygplan kan spelarna hyllas på plats hemma dagen efter en finalseger trots att den spelats på andra sidan jordklotet. 1930 tog det flera veckor med enkelresa att ta sig med fartyg från Europa.

Hästhandlare har väl inte världens bästa rykte, och nog kan väl fotbollsklubbarnas handel med spelare liknas vid en gammaldags hästmarknad ibland. Men sällan har det väl talats så öppet om "hästaffärerna" som i fråga om IFK Åmåls skyttekung John Stenberg. Han vill helst gå till Carlstad United och även trott sig vara mer eller mindre klar för den föreningen, men nu visar det sig att det är lokalkonkurrenten Karlstad BK som lagt det högsta budet på Stenberg.

"KBK:s bud är högre och om du sålde en häst, skulle du inte då sälja den till den som bjuder mest", säger Bernt Nilsson, general manager (fint ska det va´!) i fotbollssektionen i IFK Åmål till VF.

"Jag kan väl säga så här. Den struntsumma United bjudit skulle jag inte ens sälja halva hästen för. Det är långt ifrån att vara aktuellt".

Här är en liten film från en hästmarknad i Karlstad från den tiden då handelsobjekten var fyrbenta.

Så har ännu en tråd blivit fulltecknad, och kuriosakabinettet svingar sig därför vidare till en sjunde lian.

http://fotboll.ifokus.se/discussions/550026c18e0e7469d80008a4-fotbollens-kuriosakabinett-del-7?discussions-1